I slutet av juni och strax innan semestern hör jag från många av mina patienter att de upplever stress i hög utsträckning. Ibland är det lätt att missa varningssignalerna för när stressen kan bli skadlig och i värsta fall leda till utmattning och kollaps.
Varför blir vi stressade och hur kan vi bäst hjälpa oss själva att hantera stressen på ett konstruktivt sätt samt det viktigaste, vilka är varningssignalerna för när stressen börjar bli skadlig för dig?!
Men är all stress skadlig, kan stress också vara positiv?
Stress är en överlevnadsmekanism hos människan och kan i högsta grad vara positiv om den är kortvarig och du har kontroll och kan påverka det som sker. När vi blir stressade är det kroppens kamp/flyktrespons som aktiveras, det vill säga kroppen gör sig redo för att strida eller fly.
Den kortvariga och positiva stressen gör så att kroppen utsöndrar adrenalin och noradrenalin vilket i sin tur gör oss extra skärpta och får oss kvickare i tankar och reaktioner och är nödvändig för att vi ska prestera det där lilla extra. Men det allra viktigaste även om det är positiv stress är att du får återhämtning.
Om du upplever stressen som positiv eller inte beror på hur du själv upplever stressen. Genom att förändra din attityd till stressfaktorerna och se dem som utmatningar istället för problem gör också att stressen blir mindre påfrestande för både kropp och psyke. Känner du att du har kontroll kan krävande situationer uppfattas som en utmaning och känslan av stimulans och lust uppkommer.
När uppstår då den negativa stressen?
När vi saknar kontroll och inte kan påverka det som sker. Detta gäller oavsett om kraven som ställs på oss är låga eller höga. Att både ha för lite eller för mycket att göra kan vara stressande om du inte kan påverka situationen.
Känslomässigt är det stor skillnad på positiv och negativ stress men kroppen uppfattar inte alltid denna skillnad då det fysiologiskt blir ett påslag av både den positiva och den negativa stressen. Blir detta tillstånd långvarigt finns risk att negativa reaktioner uppstår.
Det är därför den positiva stressen lätt kan bytas mot negativa stressreaktioner när vi inte har balans mellan ansträngning och återhämtning.
Ponera att du älskar ditt jobb, det är stimulerande, roligt och du får mycket energi av att arbeta. Du lägger ned all ledig tid på ditt arbete för att du mår bra av det genom att det känns utvecklande och du känner dig duktig och får bekräftelse (kanske för att du ökar din självkänsla genom detta) i kombination med att högre krav ställs på dig, både från dig själv, från chef och kollegor. När du väl kan något vill du utmana dig själv och sätter högre mål. Om detta tillstånd blir för långvarigt utan återhämtning tappar man istället energi och upplever trötthet och nedstämdhet.
Hur mycket stress vi kan hantera utan att må dåligt kallas för stresstolerans. Vissa har hög tolerans medan andra har en lägre.
Men gränsen för vad vi kan utsättas för utan att negativa bieffekter uppstår beror också på vår mentala status, ålder, i vilken situation stressen uppkommer, vilken typ av fysiska och mentala påfrestningar som utlöser stressreaktionen och hur långvarig stressen blir.
De flesta som blir sjuka av stress anger att stressen förekommer både i privatlivet och arbetslivet samtidigt och man har då flera olika stressorer = det som gör oss stressade. Det är när stressorerna tillsammans överstiger resurserna och man inte längre får återhämtning som man kan bli sjuk. Viktigt att poängtera är att det är din tolkning av omvärlden som avgör hur stressad du blir.
Exempel på vanliga stressorer kan delas in i olika kategorier:
Inre stressorer kan vara: prestationskrav, kontrollbehov, svårt att förlåta, självkritik, sömn
Livsstilsval: sömnsvårigheter, pressat schema på fritiden, inte får ihop livspusslet
Sociala: konflikter, skilsmässa, olycklig kärlek, andras aggressivitet
Livskriser: skilsmässa, dödsfall, uppsägning, få barn
Miljö: utsättas för otrevliga människor, sitta i bilköer, inte kunna komma ifrån en plats som man inte vill vara i.
Vilka är dina stressorer och hur hanterar du dem?