Ångest är i grund och botten en känsla av oro, obehag eller rädsla som kan uppstå. Alla har vi upplevt en viss grad av ångest någon gång. Ångest kan vara det man känner när man ska göra en muntlig presentation inför en stor grupp eller när man vaknar mitt i natten och tror sig ha hört ett okänt ljud. Ångest kan vara något du känner när du väntar på att den där speciella personen som du träffade igår ska ringa men inte vet om det kommer komma något samtal eller när du vet att du skjutit på en viktig syssla och det kommer få negativa konsekvener, exempelvis struntat att plugga till en tenta.
Ur ett evolutionärt perspektiv var ångest i allra högsta grad en överlevnadsmekanism. När vi jagade på savannen och det kom ett farligt djur reagerade vår kropp med att förbereda sig för att strida eller fly och vår kamp/ flyktrespons aktiverades. Idag utsätts vi inte för samma hot i den utsträckningen men vi reagerar ändå lika starkt när vi blir oroliga, rädda eller stressade och vår kamp/flyktrespons aktiveras fortfarande på samma sätt. Idag finns det fortfarande tillfällen då kamp/flyktresponsen är livsnödvändig. Vad skulle hända om du valde att stå kvar och inte kände någon ångest om du såg att du höll på att bli påkörd av en bil?
Man kan säga att ångest är en reaktion på fara eller hot. Det spelar ingen roll om faran eller hotet är verkligt eller inbillat, det är upplevelsen av faran som aktiverar ångesten. Den kortvariga ångesten är det som kallas kamp/flyktrespons. Den kallas så då den är till för att vi snabbt måste välja om vi ska fly eller fäkta.
Syftet med ångest är att skydda oss – inte skada oss. Det bästa sättet att tänka kring ångest är att den finns där för att vi ska kunna reagera så att vi kan skydda oss i farliga situationer.
Vad får dig att känna ångest?
Maria Axelsson
KBT-terapeut